AC/DC and it

AC/DC är det band jag i stort sett vuxit upp med och de ligger närmast hjärtat i musikväg..♥




•Det började på 70 talet, närmare bestämt 1973
då Angus Young (18 år) och hans bror Malcolm
Young (20 år) bildade bandet. De bodde och
växte upp i Australien, men flyttade till Scottland
1963. Deras syster Margarette tyckte att Angus
såg så gullig ut när han direkt kom hem från
skolan och satte igång och lirade gitarr, så det
hänger fortfarande med och det är därför Angus
har de kläderna han har idag ;) •



Deras syster är även
en del av anledningen till
namnet AC/DC. Nu vet
jag inte säkert om det var
från hennes symaskin,
eller hennes nått annat
liknande,
har hört massa olika.
Men
namnet betyder iaf Alternate
Current / Direkt Current
och på svenska menas det
växelström / likström.
Haha lite roligt, det var
nån dude som trodde namnet
betydde Anti Christ / Devil's Child ;) •

Man brukar dela upp
AC/DCs tid i 2 delar.
Den första tiden fram till
1980 då sångaren Bon
Scott dog och den andra
tiden då sångaren Brian
Johnson hoppar in. 1980
släpper de ett rykande album
Back In Black


Sedan blev det 90-tal
och jag föddes ;) Int sämst.
Och det föddes även ett
album av AC/DC som
jag vuxit upp med kan
man säga.. Det finns med
på bilden, Ballbreaker
som släpptes 1995
med den kända låten Hard
As A Rock


•Det andra
albumet på bilden
The Razor's
Egde
släpptes 1990 och
har
som öppningslåt
den
kanske mest kända

AC/DC-låten..
Kan du gissa vilken? ;)


Thunderstruck
Hell YEAH! \m/



Sedan blev det 2000-
talet och AC/DC släppte
ytterligare ett album jag
fick smak för även i ung
ålder. Stiff Upper Lip med
förbannat bra låtar!•
Det tog 8 år innan de
släppte deras senaste
album Black Ice och
deras turné är på väg
mot Sverige nu och
de ska lira idag på
ULLEVI! (den 21 juni -09)
Men jag är inte så sorgsen,
har ju redan sett dem ;)•

Och det var tamefan det mäktigaste jag gjort i hela mitt liv.
Direkt de kom ut på scenen kände jag ett stort tryck över bröstet
och tårarna sprutade av lycka. Jag kunde inte fatta det, att jag
stod där i publiken och såg det band jag älskad i så många år LIVE.
Aldrig har jag känt en sådan kärlek spåra ur så totalt inombords,
jag var i extas, jag var mållös, jag var nästintill svimfärdig, jag var...
SÅ OTROLIGT JÄVLA ÖVERLYCKLIG!
Och jag är ganska säker på att farsan kände detsamma.
Båda var iaf överens om att nu kan man dö, för nu har
man gjort det man bör göra i livet.
(Lite överdrift, men vafan ;) )

PS. Lägg märke till att tv-apparaterna på de olika årtalens bilder förändras ;) Lite kul!

Kommentarer

Säg vad du tycker:

Namn:
Spara ditt namn?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0