Sandra

Haha det var morgonen i torsdags. Om man nu kan kalla de morgon. Men iaf.. :P

Viktor i köket slutade på Lottas i onsdags och vi skulle festa lite. Det var jättetrevligt, vi började på Lottas. Jag kom på när jag satt på 8an att jag inte hade ätit någon middag! Men kände mig inte hungrig så tyckte att det inte skulle spela nån roll. Så blev vi bjudna på jägershottar, och en specifik utvald gåva åt Mats. ABSINT! Han ville nog helst dö, men han drack en del av den ändå och lämnade lite drygt hälften. Sen tyckte han att någon som aldrig druckit det skulle smaka eller nått, och jag som älskar att shotta, erbjöd mig såklart! Dom sa ta bara hälften! De är starkt som fan! JAja, tänkte jag och hällde i mig nästan hela. Fan, det är ju svårt att dela upp de! Men jääävlar vad starkt det var. Det var ändå rätt go smak på de, men jag grät nästan. Fick lite svårt att andas, och jag jämförde det med då Viktor i köket sa att jag skulle lukta på en gryta som han höll i. Jag tänkte KUL och stoppa ner hela huvudet för att dra in en rejäl doft. I nästa sekund flög jag bakåt i ett förbrilt försök att återfå andan. Jag hosta och hosta och det bara spruta tårar. Viktor höll väl förmodligen på dö av skratt då han mena på att jag inte skulle ha stoppat ner hela skallen i grytan. Det var okokt hallon-mango. Hallon-mango sås är jävulskt starkt, OKOKT hallon-mango.. Ja, det är ju då ännu starkare. När de kokas brukar man måsta ta omvägar runt för att det luktar så jävulskt starkt. Och ja, jag höll på dö och ville gå hem från jobbet. Hahah nej, inte riktigt.

Iaf tillbaka till absinten. Vi drack på och sen begav vi oss till olles. Då började jag känna att jag var ganska packad. Då vi gick från olles skulle vi lämna Sara hemma. Utanför Lottas parkering var det någonting som hände. Jag föll bakåt och tyckte att jag landade ganska mjukt, men slog armbågen i nått. Men kände inte av de så värst. Så vi fortsatte promenera hem och tillslut låg jag i sängen med älsklingen.

Då dagen efter när jag vaknade, sträckte jag ut min arm och som halvt tittade på den. Det var då jag upptäckte det! Min högra armbåge var dubbelt så stor som min vänstra! Den hade alltså slått i jävligt hårt då jag ramlade, för det syntes verkligen att den hade svullna upp.

Idag, 4 dagar senare ser armbågen ut såhär:

Här ser man hur blå den är.

Och här hur gul den är.

Ja, ingen vacker armbåge att visa upp på julfesten :P Och jag kan lova att jag mådde inge bra på torsdagen. Satan å. På jobbet ville jag lägga mig ner och inte stiga upp förrns det slutade snurra och guppa. Huvudet kändes som det skulle sprängas. Och jag hade ätit en för gammal macka med pasta och en typ redan använd pizza, så magen mådde inge bra den heller.

HUuvva!