Skotran
Härligare väder fick man leta efter!
Jag kunde knappt sova på natten för jag var så spänd över den här dagen.
Äntligen skulle jag få köra skoter för vintern.
Det var 5 plus och alldeles perfekt varmt i luften.
Jag, farsan och lillbrorsan tog bilen till Hissjö för att köra skoter därifrån uppåt Vindeln.
Inte så långt,
men fortfarande en härlig tur.
Vi hade 2 skotrar, så Tobias skulle få åka bakom mig på blåmesen
och farsan köra framför med röluvan.
Vi hann upp i skogen och lite längre bort så ser jag farsan stanna av,
slänga upp armarna i luften
och även om jag inte hörde genom blåmesens brummande,
så kan jag lova att den ramsa som farsan drog var varken kort eller nådig.
Till detta bör ju då tilläggas att farsan var ute med en massa kompisar för några helger sen uppi Eliastorp
och brände med skotrarna.
Då hade han röluvan, för den är mkt skönare och bättre att köra.
Vet inte vad som var fel,
men an skar nå så jävulskt och till slut dog den.
Farsan mekade förjäves med den och bytte cylindrar och skit
allt för en bra jävla summa.
Igår, söndag, var farsan och min andra brorsa Dempa ute och körde med båda skotra.
De körde nästan 2 mil och allting fungerade bra.
När vi körde idag,
körde vi jättelugnt och försiktigt.
Men ändå skulle det jävlas.
Så det var bara att bogsera den tillbaka till Hissjö,
lämna an där,
sen bila jag till Vindeln och killen och farsan körde skotern.
Det kändes surt nå jäävulskt.
Men vad skulle jag göra?
En positiv tanke jag hade var ju att om röluvan ändå skulle dö,
så var det bra att den gjorde det DÄR och inte just vid Vindeln eller nått.
Hade blivit långt som fan att bogsera om vi nu skulle ha gjort det.
När jag kom till farmor hann vi sitta och prata en bra stund innan farsan och killen dök upp.
Dock bara kanske 10 minuter, en kvart innan de kom,
såg vi hur det fina vädret bröts upp och det börjde tvärjävlaregna.
När far och bror steg in hos farmor var de alldeles genomblöta.
Så det kanske var lite tur att jag inte körde jag med.
Alla bilder är från Hemavan -09.
Dempa på röluvan
Jag på blåmesen, vi turades om.
Det var den dagen det!
Jag kunde knappt sova på natten för jag var så spänd över den här dagen.
Äntligen skulle jag få köra skoter för vintern.
Det var 5 plus och alldeles perfekt varmt i luften.
Jag, farsan och lillbrorsan tog bilen till Hissjö för att köra skoter därifrån uppåt Vindeln.
Inte så långt,
men fortfarande en härlig tur.
Vi hade 2 skotrar, så Tobias skulle få åka bakom mig på blåmesen
och farsan köra framför med röluvan.
Vi hann upp i skogen och lite längre bort så ser jag farsan stanna av,
slänga upp armarna i luften
och även om jag inte hörde genom blåmesens brummande,
så kan jag lova att den ramsa som farsan drog var varken kort eller nådig.
Till detta bör ju då tilläggas att farsan var ute med en massa kompisar för några helger sen uppi Eliastorp
och brände med skotrarna.
Då hade han röluvan, för den är mkt skönare och bättre att köra.
Vet inte vad som var fel,
men an skar nå så jävulskt och till slut dog den.
Farsan mekade förjäves med den och bytte cylindrar och skit
allt för en bra jävla summa.
Igår, söndag, var farsan och min andra brorsa Dempa ute och körde med båda skotra.
De körde nästan 2 mil och allting fungerade bra.
När vi körde idag,
körde vi jättelugnt och försiktigt.
Men ändå skulle det jävlas.
Så det var bara att bogsera den tillbaka till Hissjö,
lämna an där,
sen bila jag till Vindeln och killen och farsan körde skotern.
Det kändes surt nå jäävulskt.
Men vad skulle jag göra?
En positiv tanke jag hade var ju att om röluvan ändå skulle dö,
så var det bra att den gjorde det DÄR och inte just vid Vindeln eller nått.
Hade blivit långt som fan att bogsera om vi nu skulle ha gjort det.
När jag kom till farmor hann vi sitta och prata en bra stund innan farsan och killen dök upp.
Dock bara kanske 10 minuter, en kvart innan de kom,
såg vi hur det fina vädret bröts upp och det börjde tvärjävlaregna.
När far och bror steg in hos farmor var de alldeles genomblöta.
Så det kanske var lite tur att jag inte körde jag med.
Alla bilder är från Hemavan -09.
Dempa på röluvan
Jag på blåmesen, vi turades om.
Det var den dagen det!
Kommentarer
Trackback
