"Avslöjandet"

Ja, jag känner ju nu att jag vill kunna skriva om mina framgångar och lägga upp bilder på trix och sånt jag klarat, så nu är det väl kanske dags att jag avslöjar för världen (haha vikken värld..?) att den enda dans jag håller på med idag är..
POLEFIT!
ˆ
Eller ja, Poledance för dom som inte läser de rätt utan kanske uttalar det som svenskt ;) haha syftar inte på nån speciell...!
ˆ
Det är iaf sjukt kul att hålla på med. Jag började med detta den 27 februari 2011, alltså rätt nyligen. Men man utvecklas fort, se bara dom som hållit på i knappt ett år. They're goood!
ˆ
Det hela började med att jag någongång i höstas såg den lilla,lilla annonsen på facebook, typ; "Prova på poledance". Jag har aldrig varit intresserad eller ens tänkt tanken att börja, men jag tryckte på den. Tänkte att de kan ju aldrig va här uppe i Umeå, men det var det! Kom fram till Polefits hemsida och började läsa lite. Tittade på Zaida Wiss filmklipp och jag blev jävligt fascinerad! Jag minns inte hur de gick till, tankarna snurrade i skallen på mig som satan, men jag kände att jag ville prova på de iaf! Det fanns ett prova-på tillfälle kvar, det var samma dag som jag skulle jobba egentligen. Men samma dag, bara några timmar innan ringde morsan å sa att killen va sjuk och kunde inte fara på judon. Det första jag gjorde var att anmäla mig på prova-på-passet som var samma kväll. Efter de passet var jag typ såld. Det var så jävulskt kul, inte likt nånting jag gjort tidigare. Och vilken utmaning! När de var slut och jag var på väg hem, kände jag att de där kunde inte vara den enda gången jag testar på de här, jag måste göra de fler ggr! Så jag anmälde mig till en nybörjarkurs som egentligen skulle sätta igång i januari. MEN! Den dagen jag hade anmält mig på, vart inställd p.g.a. för lite folk. Så jag skulle bli tvungen att vänta enda till i slutet på februari. Tiden gick och jag tänkte inte så mkt mer på de. Men sen när de började närma sig, fick jag ett slags sug igen, jag minns ju hur roligt det hade vart! Så jag anmälde mig igen och började.
Nu har jag min 4e lektion i nivå 2 på söndag. Känns helt lovely!
En sak bara..
En sak som är så himla självklart för mig och för alla de som hållit på nu ett tag är att detta är ju inte stripp. De har ingenting med stripp å göra. Visst, vi har rätt lite kläder på oss, men det är bara för att få så mkt grepp som möjligt från ben, fötter, armar, mage osvosv. Men det är ju inget porrigt vi gör, mest akrobatiskt med väldigt lite sensuellt, men det hör ju som till ;)
Jag var typ nervös innan jag skulle "avslöja" för typ morsan å farsan vad jag tänkte börja med, just för alla dessa fördomar man har. Morsan tog de hur bra som helst! Hon vart lika fascinerad som jag när jag visade lite filmklipp och hon var typ nära att börja själv!
Farsan.. tog de typ om möjligt ännu bättre. Jag hade skaffat en stång typ efter 3-4 lektioner och hade (har) den mitt i vardagsrummet. Han skulle komma å hämta Tobias som var hos mig och han pratade i telefon med Björn: "MEH, Sandra ha skaffat en strippstång! Hahaha! Nu kan vi ha förfester här ju" Haha a. De va lite kul. Så alla har som tagit de med världens lugn, inte riktigt de jag hade föreställt mig! Vet inte vad jag hade tänkt iförsig, men typ att dom sku tycka jag var helt knäpp som sku hålla på med nått sånt där! Men ja, se hur de blev.
ˆ
Min kanske 3:dje inverted crucifix, eller Bat.
Haha det var de sjukaste! Kan de ha varit inför den 7e lektionen i nivå 1 som Jessica sa att vi skulle lära oss att hänga uppochne nästkommande lektion. Vi alla typ titta på varan å tänkte "jo tjena.." ungefär :P men några dagar gick och jag fick för mig att testa bara. Bara testa! Och helvete, de gick! Jag hängde föfan upp och ner! Jevvlar vilken nöjd Sandra de var efter de.
ˆ
Se bara hur de kan gå, även om man har tänkt att de där kommer jag aldrig klara. Så provar man bara och de går hur bra som helst! Det ger en självförtroende och ett litet nytt tänk!
ˆ
Det enda jag önskar nu är att jag inte får ont i mina armväck. Jag bli så jävla störd, de gå ju så bra, förutom de där! Hade inte de onda varit, så hade jag känt mig bäst typ. Inga som helst begränsningar! Äe, fy fan va less jag blir. Men faktiskt så har det blivit bättre, både efter diklofenaken och biceps-övningarna jag fick av en sjukgymnast. Jag känner också att jag blir starkare. Jag tror nog bara att jag måste bli lättare i underkroppen, med ett sånt äss som jag har, inte konstigt he bli tungt ;D men konstigt nog gillar jag den ändå. Den har ju alltid varit där, mindre eller större.
ˆ
Imorgon ska jag springa lite och sen ska jag äta mysmiddag på Great Eastern innan jobbet. De bli gödans :D
Kanske t.o.m. en gofrukost på kongen om vädre tillåter.
ˆ
AAH, ja dregglar!

Kommentarer

Säg vad du tycker:

Namn:
Spara ditt namn?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0